Vi ses

Nu lämnar jag fastlandet för att återförenas med min atlantiska moder Gin och hennes flock
Just nu, 07.55 lyfter mitt plan

Atlantis,
Gin och Miguel,
Jack och Gabriel,
och Aquarius

Vi ses när jag är hemma igen,
om jag kommer hem...

Läs tips

Nu kommer jag ju ha uppehåll, så jag ska ge lite lästips
som ni kan ägna er åt i väntan på min återkomst

Först: kolla in min blogglista till höger
Och min profil för att hitta intressanta bloggar

För det andra: några gamla inlägg som jag tipsar om att ni ska läsa
Tips för varje dag jag är borta ;)

Torsdag - viktigt budskap
DU är bäst!

Fredag - de tre krafterna
Megin,
Kärlek och Visdom

Lördag - om mig
Att vara asatroende
Min favorit dag

Söndag - religion
Tro rätt, tro fel
Är det krig?

Måndag - lär dig mer om Forn Sed
Forn Sed - Min Sed

Tisdag - Tyrs dag
Vad är en Asa-gud?

Onsdag - Jag väljer Oden
Gudinnan eller guden?

Torsdag -  om åska på Tors dag
Struck by lightning

Fredag - Blot för gudinnan Frigg
Blot

Lördag
Att vara Häxa

Söndag - en tavla föds
Läs om denna tavla: Jörmundgandr
Och lär dig mer om asatro

Måndag - Helheim
Ett land av musik och drömmar

Tisdag - Snart hemma
Hemlängtan

Magisk kram,
Äring, ljus och frid

Calling for your feet to stray

”The Road goes ever on and on, down from the door where it began.

Now far ahead the Road has gone, and I must follow, if I can

Pursuing it with eager feet, until it joins some larger way

Where many paths and errands meet, and whither then? I cannot say

The road goes ever on and on…”

Jag vet inte vilken som är bäst - jag älskar båda!!!

http://www.youtube.com/watch?v=lr3dxhzojfc&feature=BFa&list=PL05A69DAA8D4E132C&index=9

Magisk kram,

ljus och frid!

När katten talar

Shut up – the king has spoken! Eller, när katten talar ska människan vara tyst.
Skämt åsido, för ett bra tag sedan pratade jag med mina katter (igen)

Alltså, inte jag, utan Carro har prata med dem åt oss. Jag känner behov av att prata med katterna då och då av flera anledningar

- veta hur katterna mår, både fysisk och psykiskt (men det utesluter inte vet. besök)
- katterna får berätta om det är något, de får ”prata av sig”
- få svar på egna frågor och funderingar kring dem

Behövs det fler anledningar? Inte för att jag ska göra det.

Detta var tredje gången jag haft en djurkommunikatör att prata med dem, och en anledningen som har kommit till är nån form av bekräftelse på min egen kommunikation med dem.

Jag kan inte tala med djur (jag har talat med min leguan Lotus* en gång och det funka fint, och när min förra katt Luffy* dog fick jag höra den andra katten Chess fråga vad som hänt och jag fick förklara det för henne, men mer än detta, nej, det är inte min grej) men det sker kommunikation mellan katterna och mig ändå.
Det tror jag alla djurägare känner igen, att de kommuniserar med sina djur. Men att då höra en annan person föra djurens talan och det överrensstämmer med vad jag själv ”hört” och ”känt”, det är en härlig bekräftelse (för mig).

Nu låter det som om jag gör reklam, men ni som har djur borde prova på det nån gång. Och reklam: men jag rekommenderar verkligen Carro för detta (även distans).
Jag har varit hos en annan djurkommunikatör också, och det var också superbra, men den personen pratade både med katterna och om ägaren på ett medialt sätt. Jag tyckte det var jättebra, men katten fick ju inte all tid. Och vill jag ha en medial sittning uppsöker jag ett medium och vill jag att djuren ska få prata så uppsöker jag en djurkommunikatör. Att blanda kan bli fel för vissa människor/kunder.

Men, hursomhaver, det är roligt, nyttigt och bekräftande, både för djuren och tjänstefolket.

Jo, jag har prata en gång till med min Lotus. Hon gav mig en dikt! Nu står den på hennes urna. Gah, vad jag saknar den ödlan! Dikten kommer nån gång i framtiden under ett inlägg av ”Drakens visdom”


Magisk kram,
ljus och frid!

Dreamtime...

I desire the Dream

Where the Angels are flying
And Spirits are resting

Dreamtime cannot be told about
You have to experience it

I have been there
Would you come with me

To see the Angels dance
And visit the Spirits again?

Om Döden hade en penna

En annan gammal novell



Om Döden hade en penna

Jag skrev ett brev till Döden
med en massa frågor och detta är det svar jag fick.
Jag har renskrivit hans handskrivna brev,
från gammalt bläck till modernt bläck.
Läs och förundras.

God afton
Jag är den ni alla ska möta en dag.
Då vet ni vem jag är utan att jag säger mitt namn.
Men en närmare presentation kanske ligger i intresse?
Jag är gammal, börjar bli krokig. Mina knän jävlas och fler lyckas undkomma mig.
När jag var ung var livslängden inte mer än 30 år, nu blir ni över 80 år.
Det tar tid för att komma ifatt er. Men det glädjer väl er.
Jag har inte världens roligaste jobb.
Att hämta barn… friska barn. Det finns inget värre.
Sjuka, det är något helt annat.
Då välkomnas jag med ett leende och jag får befria dem, gammal som ung.
Sen så vill du veta var de döda, förlåt, avlidna hamnar?

Finns himlen? Bla bla…
Nej, himlen finns inte. Ni kommer till mitt rike.
Där återförenas alla, en glädjens plats. Kalla det himlen eller paradiset om ni vill,
men någon gud finns inte. Inte vad jag vet i alla fall.
Och jag borde väl veta? Nej, jag kanske bara är en pjäs i någon högres spel.
Vem vet?
Men jag är ganska glad över min roll, trots allt. Jag får ju möta er allihop, tids nog.
Och det är en värmande tanke. För mig, ni kanske får kalla kårar.
Snälla, frukta mig inte. Kan ni inte prata med mig då och då?
Ni ber ju bönder dagligen till eran påhittade gud. Men jag då?
Ni kan ju inte säga att jag inte finns!
Ibland låtsas jag att bönerna är till mig, att någon bryr sig…
Ni vet ju vad spöken är, eller hur?

Det finns inga murar, dörrar eller lås runt mitt rike. De är fria att komma och gå som de behagar.
De älskar att besöka sina levande vänner och släktingar.
Det är då ni ser spöken. Hur kan jag förvägra dem det?
Speciellt barn vill besöka sina föräldrar, men jag råder dem att vänta något år.
Vet ni vad demoner är? Det verkar inte så eftersom ni är så rädda jämt.
I mitt rike vimlar det av demoner. Vackra, bevingade varelser som är hälften djur, hälften människa.
Jag ser till att de följer med barnen. De ska aldrig vara ensamma.
En del demoner har horn, så klart, om de är hälften ett behornat djur som get, bison, antilop eller så.
De är så trötta på alla rädda människor som anklagar dem för att vara djävulen.
Vilken djävul? Jag har aldrig heller sett någon djävul, liksom ingen gud.
Så många år i tystnad…

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag pratar inte mycket med de avlidna.
De har fullt upp med sitt. Men jag sitter ofta och lyssnar på de levande.
Hur är det att åka bergochdalbana? Hur smakar vatten?
Jag vill veta så mycket.

Vem kan svara mig? Kan du skänka mig en stund och berätta för mig?
Du vill väl bara ha en massa svar av mig. Vad vill du veta? Jordens födelse?
Ja, du är släkt med aporna och var hårig som dem en gång i tiden.
Och du saknade möjligheten till att framställa betydande ljud.
Jag är så ensam ibland.

Visst jag kan ju besöka både levande och döda, och jaga demonerna om jag känner för det.
Att skapa liv… det är något jag önskar.
Jag tar och tar och tar. Men aldrig har jag fått ge något.
Jag är inte girig! Jag vill ge. Men jag är ingen jävla jultomte!
Skulle du ta emot mina presenter? Knappast.
Jag har bara vita, tomma dödskallar att erbjuda.
Nej, skämta bara, gick du på den?
Var skulle jag få dem ifrån? Huvudet sitter ju kvar på de avlidna, ja, i de flesta fall.

Mitt namn? Varför vill du veta det? Räcker det inte med alla öknamn ni gett mig?
Du vet ju vem jag är. Vi ses tids nog, då skall jag viska mitt namn till dig.
Då skall du få veta allt om du fortfarande vill.

Så många öden jag sett, fått livshistorier berättade för mig.
Om någon ger sitt hjärta, ja, då finns det alltid någon där redo att krossa det.
Små människor med stora öden, och stora, mäktiga personer utan historier.
Men det är härligt att se personer som njutit till fullo av livet. De har ingen dödsfruktan.
Andra är beredda på att ge vad som helst för att slippa.
Sin fru, sina barn… deras nya Mercedes-Benz. Vad ska jag med en sån till?
Nej, ge mig en sån där Ferrari. Det är andra hästkrafter än min, nu pensionerade, bleka häst.
Då kanske jag lättare skulle komma ifatt er.

En liten hästtokig tjej, som dog på grund av en häst,
sa att min gamla rackare var en svartskimmel Vladimirhäst.
Jag blev förbannad och svarade: ”Va fan, min häst heter inte Vladimir!
Han heter Grim och han är inte svartskimmel, han är dödsblek!”
Fick dig att le?
Sen fick jag veta att Vladimir var en ras, men Grim är faktiskt en gammal skogshäst från Skandinavien.
Och kanske mest lik en Poitevin, för den hästkunnige. Vaddå skogshäst, de dog väl ut undrar du nog.
Jo, för väldigt längesen och det säger väl en del om min ålder så låt oss byta ämne.
Hmm… men du frågar om min ålder. När den första dog, ja, då fanns jag.
Mer säger jag inte.

Mitt utseende vill du gärna ha beskrivet.
Haha, snygg, vältränad, tjockt, mjukt hår och djupa ögon…
Den enda sanningen är väl de djupa ögon – hålorna.
Skall-ig, snygg för att vara ett så gammalt benrangel,
jag är välbevarad!

Jag har inte alltid varit mänsklig, jag har bytt skepnad.
Den bild ni gav av mig – liemannen, den fastnade jag för,
men någon lie skulle jag aldrig idas släpa runt på.
Jag är så trött, men det är min rygg.
På ålderns höst, ja, då kommer krämporna lika sant som att höststormarna alltid kommer.

Sover? Vila för en göra i graven.
Nej, men sova har jag inte tid med.
Och du, det är sant som de säger att tiden läker alla sår.
Tid är ett mänskligt begrepp, för vad är tid i evigheten? Vad är tid i Döden?
Kärlek frågade du om. Jag var kär i livet, men livet är ingen person,
men jag önskade att jag kunde få gå runt bland er som en utav er.
Men den tanken gav jag upp för längesen.

Jag vet inget om mänsklig kärlek mer än att den finns och jag har sett den hos er.
Jag har aldrig fått ett riktigt brev förut. Just därför valde jag att svara dig.
Jag vet ingenting om dig, men tids lär jag få veta.
Jag uppskattade verkligen ditt brev, men jag har nog inte alla svar du söker.
Jag ser fram emot din ankomst så vi kan talas vid bättre.
Och föresten, jag dödar aldrig – jag hämtar de döda.
Det är ni som dör, eller dödar varandra, men inte jag.


Med vänlig hälsning – du vet vem
>> På återseende <<

Magisk kram,
ljus och frid!

Brev från Djävulen

Gammal novell

Skrev ett brev till Lucifer, den missförstådda ängeln.

Jag har frågat flera saker, men i huvudsak så skrev jag för att få ett sanningens svar ifrån honom om vad som verkligen hände. Och här följer svaret.


God eftermiddag
Jo, tackar som frågar, jag mår bara bra.
Jag blev förvånad när det helt plötsligt kom ett brev, som lyckades undkomma elden.
Jag uppskattar att du kallar mig vid mitt namn och inte alla öknamn jag fått med åren.
Jag är ganska trött på dem.
Jag skapades som ängel men ingen ser mig som en sådan längre, inte ens min gamle vän och bror Mikael. Från början kom han ner då och då och hälsade på, när Gud inte såg.

Men inte nu längre, han är väl rädd att han ska bränna vingarna. Det är väl alla vitvingade fjäderfän där uppe.
Förlåt, jag har lite urgammal vrede som vill ut. Kan du klandra mig?
Jag var Morgonstjärnan, ljusets ängel. Och vad hände?
Gud gjorde sig av med mig så hans käre son Jesus kunde få namnet ljusets ängel och han kallas till och med för morgonstjärna! Jag är ingen längre, och varför?

För jag tappade en fjäder. En fjäder!
Jag försökte fånga den men föll och ingen fångade mig.
Istället hittade de på en historia om att jag skulle ha trotsar Gud.
Ha! De har då för dålig fantasi.
Inte fan trotsade jag honom, inte ens Mikael kan nå Guds höjd så hur skulle jag kunna?
Folk dyrkar mig nu, så Gud förlorade? Skrattretande.
Men de som dyrkar mig dyrkar den hemska bilden av mig. Djävulen. Ingen dyrkan Lucifer.
Hur jag ser ut, frågade du. Ja, du, du vill nog inte att jag kommer och hälsar på dig så du får se mig. Men nej, jag har varken horn eller svans.  Jag vet, jag fick Pans eller Cernunnos utseende, men det stämmer inte. Bara sagor för att skrämma barn. Och för att göra geten till en ond symbol. De stackars fornnordiska gudarnas getter blev till djävlar.
Och mitt hem ska tydligen vara gudinnan Hels rike, om det vore så väl, då skulle jag ju få bo i ett paradis.

Jag är en ängel och ser fortfarande ut som en.
Mina vingar är nu askgråa efter att de färgats av allt sot här nere, men de är egentligen vita.
Precis som Gabriels, Mikaels eller Rafaels.
Här nere brinner elden, så som det beskrivs, men det är inte så farligt.
Det är ganska bekvämt, så länge man håller alla smådjävlar på plats.
Jag tillbringar inte så mycket tid där nere, utan reser en del.
Hälsar på hedniska gudar, studerar människor eller så. Men himlen kan jag inte komma nära.
Tänk att få återkomma och vila ordentligt. Du frågade om sömn. Jo, jag sover, men det är ganska knöligt här nere, inte lika himmelskt som molnen.

Jag har upptäckt att det finns en liten kategori människor, de kallar sig häxor, moderna häxor som faktiskt dyrkan ängeln Lucifer.
Tillhör du dem, med tanke på att du skrev till mig?
Jag brukar ibland besöka sådana häxor, men skulle jag hjälpa dem skulle Mikael jaga ner mig i helvetet igen. Jag har det så tråkigt!
De ”goda” änglarna ser ju allt, så jag har gett upp.
Även om jag skulle hjälpa häxorna med goda gärningar så skulle jag bli nedskickad.
Alltid så hittar de på något om att jag förleder dem till synd.
Att dessa häxor inte tror på Gud utan tillber andra makter och jag hjälper dem med det. Men va fan, nu råder ju religionsfrihet på de flesta ställen. Från början var jag så arg för vad de gjort att jag valde att hämnas genom att vara den djävul de gjort mig till.
Men nu, nej, det ger inget. Gud vinner ju om han lyckas skapa en djävul av mig.
Och ni människor sköter ju ondskan så bra själva.

Jag är rätt så bitter, ja, jag kan inte förneka det.
Jag har ingen ork kvar, jag orkar inte kämpa för att få rättvisa kring mitt namn.
Gud vinner, jag ger upp. Satan, jag kan bli så förbannad.
Ursäkta språket. Men om inte jag får svära vem får då?
Men den gnistan dör lika fort.
Alla krigare tappar någon dag stridlusten och jag har tappat min.
Men ditt brev gav mig en nytändning, finns det en chans till rättvisa?

Nej, nu ska jag ägna lite tid till dina frågor.
Första frågan: vänner?
Nej, inga vänner nu längre, som jag skrev tidigare så var Mikael, Gabriel, Rafael och Metatron mina vänner men inte nu längre.
Skulle de komma och hälsa på mig skulle jag välkomna dem, men jag kan inte hälsa på dem.
Vet du hur det känns att din bäste vän och bror hugger ett svärd igenom dig?
Rätt igenom hjärtat, ja, jag har också ett hjärta.
Svek, ilska, bitterhet… men jag förlät honom.
Men jag får ju inte förlåta, ”endast Gud kan förlåta”.
Jävla skitsnack, man måste ju förlåta sina vänner, annars kan man ju inte leva vidare.

Fler frågor, andra gudar?
Ja, det finns massor av gudar, och jag brukar besöka dem eftersom jag ändå inte får vara i himlen.
Jag sitter ofta i Valhall, du vet de fornnordiska gudarnas hall, och dricker mjöd.
Det är ganska gott faktiskt. Eller besöker greklands gudar.
Hermes brukar ibland komma ner till mig, trevlig och pratglad prick.
Så, jag har några vänner där i de hedniska religionerna alla fall.

Vänster hänt? Nej, jag skriver faktiskt med höger.
Trots att dom säger att min väg är den vänstra.
Jag kan skriva lite med vänster, men det blir inge snyggt.

Många i Helvetet? Dess rätta namn är Dödsriket, och är ganska tomt, för de flesta tar emot Guds förlåtelse och kommer in i himlen.
Helvetet är ju Hels rike, Helheim.
Det är enkelt att komma in i himlen, för er människor, hur ond du än varit på jorden, tar du emot Guds förlåtelse så kommer du in.
De som däremot inte gör det kommer till mig, och tro mig, det är tomt här nere!
Jag tror att när folk väl står där och ser att Gud finns, så kan de inte annat än att tro, och frukta Dödsriket.

Och de med annan tro? Ja, de kommer ju till sina gudar.
Jag skulle så önska att myten om Lilith var sann, så jag kunde ha fått en kvinna.
Nej, inte kunde jag det inte.
Ge inget till han där nere, låt han plågas så han kanske tillslut tror på sin egen synd.
Förlåt, nu kom ilskan igen.

Men du, synda lite lagom, så ses vi.
Jag skulle så gärna vilja ha sällskap av en intelligent person.

Varma hälsningar
Lucifer, Morgonstjärnan

Magisk kram,

ljus och frid

Vad synd då...

Det där med synd har jag aldrig fattat

Man måste vara döpt för att ta nattvarden
Jag är inte döpt... inte konfirmerad... inget...

Jag har tagit nattvarden 3 gånger... ingen stoppade mig
Men så fick jag höra att ta nattvard odöpt var extremt förbjudet.. *oops*
Att man skulle då dricka domen över sig... (straight to hell var det ja)
En lustig dikt dök upp i mitt huvud strax efter jag fick höra det ;)

Vad synd

Jag har nog syndat mer än en mördare, en våldtäkts man, en tjuv…

Jag har hållit djävulen i hand, jag har kysst den.

Jag har dansat med Lucifer. Jag har druckit Lucifers blod, och det smakade bitterljuvt.  

Jag har druckit domen över mig, och bara skrattat.

Värst av allt, jag gjorde det tre gånger – en för Fadern, en för Sonen och en för den helige Anden – och jag skrattade varje gång!

Nästa gång blir det för den fjärde kraften – Lucifer.

Då finns ingen återvända, då är domen fallen.

Jag kommer aldrig be om förlåtelse, mina synder är allt jag har.

När jag går där mot domen kommer jag se en stjärna lysa.

En ledstjärna så jag vet vart jag ska gå i mörkret och tystanden.

Jag delade hans blod, vilken annan väg finns där?

I tvivlen, i fruktan, i vånda och ångest, i fullkomlig smärta, kommer jag vingla fram.

Berusad av hans blod som ett fyllesvin.

Jag måste ge upp mig själv, så han kan sluka mig. Så han kan förtära och fördärva mig.

Lämna mig i total förödelse och helt förlorad, men i hans ägo. Lekande, dansande, älskande."

Det har blivit en del texter och dikter i ämnet Synd, Lucifer och provokation med åren
Love it.


Kroppslig synd
Förlåt mig Fader
Ty jag har syndat
Och njöt utav det

Jag gjorde det med glädje
Jag syndade utifrån mitt hjärta
Jag följde honom in i elden

Förlåt mig Djävulen
Jag har syndat med dig
Och jag njöt av det

Dansa med mig i Eldmånens sken
Ta mig från alla håll
Plåga mig, tortera mig

Förlåt mig min kropp
För att jag syndade
Dina ärr består

Men du skrek efter det
Jag kunde inte sluta lyssna
Du krävde njutningen

Att missa målet
”Synda” kommer ursprungligen ifrån pilbågsskytte. Det betydde att man missade målet, och måste göra om allt igen. Ladda ny pil, spänna strängen, sikta och skjuta på nytt.

Jag har syndat
Alltför ofta

Jag syndar nu
Hela tiden

Men Gud verkar ju förlåta allt
Så det spelar ingen roll
Jag kan synda hur mycket jag vill
Jag kommer ändå till himlen

Jag sköt med pilbåge
Och missade målet

Jag sköt med pilbåge
Och syndade

Men det gör ju inget
Jag kan synda med varje pil
Jag behöver ju bara ladda om
Och försöka på nytt

Jag ska synda
För alltid

Jag ska synda
Konstant

Jag tänker leva livet
Jag tänker sluta tänka och ångra
Och vad gör det om jag missar?
Jag har gott om pilar



Loke i mig skrattar och hädar. Jag är på sådant humör!
Jag ska publicera en novell imorgon som jag skrev för flera år sedan
Magisk kram!

En tavla föds

Del 7 – ryggen
Tid – 13 timmar

Loke är inte bara far till omstridda barn (Hel, Fenris, Jörmundgandr, Vale, Nare)

Han är mor också, till Sleipner. Detta får mig att tänka till. Loke och en häst? Eller var det en man stark som en häst, eller som kunde inta hästhamn? Vi vet ju inte orginalets version. Vi vet inte hur de kristna munkarna tolkad det, hur de översatte det, och om de ville smutskaste Loke mer, för att forma den syndabock han har blivit. Myterna är spännande.

Hela detta med sexualiteten i myterna gör världen väldigt öppen. Loke och Odens relation? Varför ger Loke Sleipner till Oden av alla personer? Jag tror inte vi ska tolka de namngivna mytologiska djuren på samma sätt som andra djur, midgårdska djur.

Loke och Tors relation? Vad har Tyr för relation med Oden? Varför sägs Oden vara feminin? Och Loke? Tor i brudklänning? Mjölner som en symbol för vigsel och kvinnor?

En person frågade mig en gång om man kunde vara homosexuell och asatroende och mitt svar flög ur mig spontant: ”vem är jag att säga emot allfadern?”

Sedan fick jag tänka efter – självklart kan man vara homosexuell och asatroende, det finns inget som säger emot det – det ganske till och med finns myter som framhäver det? Kanske till och med allfadern själv?

Senare vill jag beröra detta med skiljmässa, familjebilden och fosterbarn inom asatron.

Magisk kram,
ljus och frid!

Att vara Häxa

Till Carlos

Vad innebär det att vara häxa?

Vad är en häxa?

Detta som jag kommer skriva nedan är min syn på häxor. Ingen behöver dela min åsikt – som vanligt.

Fullmåne

Ordet häxa är könslöst. Både män och kvinnor är häxor. Men det finns andra ord om man vill. Manliga: trollkarl, trollgubbe, magiker, galdramadur (färöiska)

Kvinnliga: trollkona, völva

Att vara häxa är en livsstil – inte en religion. Att vara religiös är något annat.

Man kan tillhöra så gott som vilken religion som helst och samtidigt vara häxa, så vida det inte strider mot varandra. Står det inte i Bibeln att alla häxor ska brännas?
Det är däremot vanligt att de som kallar sig häxor tillhör någon form av hedendom, naturreligion eller ingen alls.

Häxdans, eldsafton med Frej

En häxa är helt enkelt en person som använder magi. Som manipulerar enegier (i vilket gudar kan ingå, en del gudar får man lirka med, andra får man ge gåvor, andra får man passa sig för om man ber om en tjänst)

En häxa är en person som kommunicerar med andra sidan/högre väsen/andra dimensioner, vare sig man kallar detta för Gud/gudar, guider, andar, naturen, utomjordingar… spelar ingen roll. Bara ord.

Min guide visar sig

Ingen religion har monopol på ordet Häxa. Även om jag har mött wiccaner som anser sig ha monopol på det. Men jag har mött flera wiccaner som inte är häxor också. Wicca är en religion, häxa en livsstil. Man kan vara båda, men behöver inte vara båda.

Jag själv är ju asatroende och häxa. Jag är medium också, men medium och häxa är inte samma sak. Även om gränsen kan se hårfin ut.

Jag anser att vi alla föds som häxor. Vi har alla gåvan.

Sen hur vi använder den är en annan fråga.
Nån som tänkte på Gandalf här?

“So do all who live to see such times, but that is not for them to decide. All we have to decide is what to do with the time that is given to us.”

Love that guy!! Stor förebild… kallar honom Oden ;)

Vi har olika gåvor. Det är en faktor som gör jorden en spännande plats att bo på. Trots det vill jag flytta hem för ofta… (jag ska försöka stå ut en människo-livslängd här)

 En del häxor ser och talar med änglar, eller utomjordiska väsen, eller naturväsen. Andra spår på olika sätt (tarot, runor, ben, stenar, i naturen, I ching m.m.), några talar med djur och växter, väldigt många häxor helar andra människor, eller världen. Några styr vädret eller fisket, målar det gudomliga eller trummar. Och mycket, mycket mer!

Det finns många gåvor, och några häxor kan många saker, och andra kanska bara en. Det spelar ingen roll – vi är alla lika mycket häxa för det!

Mina bergskristaller (den långa tillhör Frej *haha* ja, fallos)

Svart, vit eller grå magi?

Jag ser all magi som grå, eller lila. Den är inte ond i sig (det finns ingen svart magi), den är inte god i sig (det finns ingen vit magi). Den är vad vi gör den till.

Ondska?
Jag tror inte på ondska.
Ondska är ett ord som kristendomen skapat.

Jävûlen (beskyddande naturväsen)

Många häxor tror inte på ondska. Ondska finns inte i naturen. Det är människan som skapar ondska, sins emellan eller i och med värderingar vi lägger på andra/annat.

En varg som äter ett lamm är inte ond. Vargen måste också äta och leva. Alla har rätt till liv (och vi ska alltid välja och värna om livet).

Det är vi som värderar vargens beteende och gör den ond. Vi tycker synd om lammet, och tackan. Men vargungarna då? Ska de svälta?

 Synden är också ett konstigt, kristet begrepp. Och det finns inte i en häxas värld.

Ordet synd kommer ifrån pilbågsskytte och betyder ”att missa målet”, vilket betyder att pilen inte prickade målet så man måste ta fram en ny och försöka igen! Och igen!
Våra pilar, våra chanser, tar aldrig slut.

 En häxas syn på döden beror på vilken religion eller livsåskådning denne tillhör. Det finns ingen syn som sammanlänkar häxor – mer än att döden tillhör livet och är inte ond.

Som jag sa tidigare: häxa är en livsstil – inte en religion.

Laufey (gudinna)

Och så finns det en lag att följa: Gör vad du vill så länge du inte skadar dig själv eller någon annan.
Det är en lag som sammanlänkar oss häxor.

Sen finns det en lag som sammanlänkar alla som använder magi: allt du gör faller tillbaka gånger 3.

Det lustiga är att det gäller allt vi gör, inte bara magi. Men när vi gör goda saker så känner vi sällan när det faller tillbaka på oss för vi är så upptagna av att stressa, att ha ont någonstans, att inte göra fel… men när det faller tillbaka 3 gånger negativt då är vi snabba på att klaga!!

En sak till, mina häxsystrar och häxbröder: förneka aldrig dig själv och dina gåvor!!

 Jag hoppas, min vän, att du blev lite klokare nu efter att du läst detta.

Frågor?

Kommentarer?

Något att tillägga häxvänner?

 Galdramadur min (guide)

Magisk kram,

ljus och frid!!

Skratta

Enjoy!

Narwals

Dugong

Giraffe

Owls

Electro Gypsy

Magisk kram,
ljus och frid!

Hjältar

Var är våra hjältar?
Jag saknar hjältar

Vår nordiska kultur saknar verkligen hjältar,
om man inte går till mytologi (Tor, Tyr, Magne...)

I vår historia har vi... Gustav Vasa?
Vi nordbor har lätt för att inta offerrollen,
och sällan hjälterollen, och vår kultur påverkar oss
för vi har inga hjätar att se upp till
Som vi vill vara som

Vi har ingen William Wallace eller modiga gladiatorer
Inte undra på att vi är så upptagna av förebilder, idoler och andra ikoner
De är våra moderna "hjältar", men hur fan då?
Vi kanske ska läsa Härskarringen igen och låtsas att Aragorn är Vasa
För kan det bli bättre?

Ja, nog har jag några förebilder: Capt. Watson, O'Barry, Visser...
Och ja, jag säger att de är hjältar!

Magisk kram,

ljus och frid!

Transformationens Måne

Idag är det Fullmåne
och jag ska vandra med Siv, Mode och Magne
Och jag ska lyssna innåt, på mig själv och dem

Det är en blå dag idag, jag känner för blått
Jag ska måla senare, jag måste måla

Jag kände en våg av transformation komma
och beslöt mig för att ändra designen på bloggen
Den står för förändring, men vila på insidan
En lugn plats för att studera sitt egna inre - vi måste ha fokus innåt nu
Jag måste det, jag vet inte om du följer med

Jag ska till en land av musik och drömmar, Lokeshem
Det börjar en ny resa nu
Lyssna, vila, studera, fundera
En orm hänger i mitt öra
Fjärilar visar sig
Flodens gud visade sig
Pärlor visar sig och falkögon

Ha en underbar, kraftfull Fullmåne
Och ta en titt på ditt inre

Mår du bra?
Vad kan tårar göra för dig?
Rena dig med tårar, rena dig med saltvatten
Ge dig själv tid och näring

Magisk kram,
ljus och frid

Friggs dag

Åh, vad jag känner Frigg idag
Vad jag känner hennes kärlek

Jag ser hennes nät framför mig, hennes visdom
Glömda kunskap, vetskap och drömmar

Lustigt att mina fulltrogna - Loke och Frigg - båda har kopplingar till spindlar
Och jag avskyr spindlar

Jag känner Friggs moderliga, sällsamma närvaro
Jag känner Lokes unga, kaotiska närvaro
Än en gång möts gudinnan och thursen, lugn och kaos

Magisk kram,
ljus och frid

ps. se upp för spöken idag!

Skördeblot

Igår blev det blot till gudarna
Tor mitt blod fick
Och hans söner Magne och Mode
jag skålade i öl med
Kan tacka gudarna att jag börjat tycka om öl :)

Och idag är det Torshelgd
Så vi får se om det blir blot igen

Nu är det amiralernas tid
Jag har fått se 7 st samtidigt på rönnspirean
Andra säger att de är mellan 20-25 st

De är så vackra!

Magisk kram,
ljus och frid!

Meningslös kamp

Meningslös kamp

Du stack nålar genom min hud
Du splittrade min skalle med en hammare
Skar upp mina lungor, flådde mitt skinn
Det skavde och gnagde tills livet rann ut

En skoningslös kamp, en meningslös kraftmätning
Vid motstånd spändes kedjorna åt
Det tärde min själ, det naggade mitt sinne

Men kom du hjärtlöse, kom
Dela min smärta, dela min förtvivlan
Jag ska klösa dig, jag ska skära dig
Jag ska ge dig det ingen kan ge

Kom du grymme, kom hit
Visa mig mörkret, låt oss brinna
Jag ska fördärva dig, jag ska förtära dig
Jag ska bli din mardröm, din död

Du malde vartenda ben i min kropp
Is fyllde mina ådror, eld fyllde mitt sinne
Det kändes som du tryckte en sten mot mitt hjärta
Det skavde och gnagde tills livet rann ut

Ett brinnande fängelse, en frusen bur
En själslös plats av aska
Det tärde min själ, det naggade mitt sinne
Till denna meningslösa kamp, med döden

Mötet

Ibland möts kontraster, ibland möts olikheter
Ibland möts gudinnan i mig min inre thurs
och Kaos skapas och kaos river ned mig
Då kommer skaparkraften flödande
Då rinner kreativiteten som blod i mig
Då ödelägger jag min hjärna och kortsluter allt
Och det enda som kvar efteråt är en känsla av sorg och melankoli


Här möts geting och amiral
Naturen är både kaos och ordning, Loke och Tor,
gudinnan och thursen, Hel och Liv

Magisk kram,

ljus och frid

Sommarkatt - Nej tack!!

Vi ska alltid välja livet
Vi ska alltid välja för djurens bästa

Stöd Djurskyddet

Magisk kram,
Ljus och frid

The Eagles are comming

När ska örnarna komma?

Melankoliska minnen

Sällan man får se åkerbär nu för tiden...

Magisk kram!