Kärlek och Visdom

Nu kommer Kärlek och Visdom. Inspirationen till inlägget kommer från Ord om Sed, se länk i förra inlägget.

De gudar jag förknippar främst med kärlek är syskonen Frej och Freja.

De står för välmåga, kärlek, erotik, fruktsamhet och god skörd. De skapar fred mellan människor och frid inom människan.

De gudar jag förknippar främst med visdom är paret Oden och Frigg.

De står för sökandet av djupare kunskap och visdom, att titta in i mysteriet. De botar ignorans. Att se bakom det uppenbara och djupare i det fördolda och ockulta. Att sätta i perspektiv, se början och se långsiktiga följder.

Vi behöver alla tre krafter: megin, kärlek och visdom.

”Kraft utan visdom blir missvisad och kortsynt” så som när Tor fiskar upp Midgårdsormen och undergången närmar sig…

”Kärlek utan vishet blir blind” så som Frej ger bort det svärd som skola rädda livet på honom för kärlekens skull, och ej får tillbaka det, då kan valde en brud (Gerd) som aldrig ger tillbaka en gåva.

”Vishet utan kärlek blir hänsynslös” får Odens stå exempel för, då han begår grymma handlingar och inte tänker på att andra blir nedtrampade för sina egna långsiktiga mål.

Men gudarna står inte enskilt för de krafter jag skrivit om ovan. Det är lätt att glömma att Tor är en fruktbarhets gud och ger oss regn och näringsrikt hagel. Att Freja är en krigsgudinna och tar lika många krigare som Oden, men hon är även en trollkvinna och duktig på sejd. Att Oden inte är någon allfader som sitter på en tron i Valhall utan han reser även vida kring, han skrider över gränser och anklagas för att vara för kvinnlig som håller på med sejd. Gudarna är svårfångade, tro mig, det är dom.

Jag tänker på den tibetanska dödsbokens lärdom:

Har jag varit lojal idag? (mot mig själv, mot andra?)

Har jag varit ärlig idag? (mot mig själv och mot andra?)

Har jag lärt mig läxan som denna dag förde med sig?

Frid!