Välkommen

Välkommen till Lokeshem, där Munin Korpöga bor
Där Skogsrå och Sjörå möts. Där land och hav kolliderar. En magisk plats där mina intressen möts, där jag vandrar mellan världarna och utforskar min andliga väg. Där gudinnan och thursen i mig skapar och ödelägger.

Här kan du läsa om mitt liv som häxa, asatroende och drömmare. Min blogg uttrycker mina sanningar, tankar och funderingar, mina erfarenheter - ha det i åtanke när du läser.

Tack för din Tid. Äring, ljus och frid!

onsdag 22 februari 2012

Svar om min häxkonst - 15

Nu kör jag på för att hinna... så häng med nu!


15. Tankar om livet efter detta?
Död.  Helvete.

Straff. Demoner. Smärta.

Plågor. Ensamhet. Tortyr.


Djävulen. Evigt helvete...
Hmm.. det är väl vad som väntar oss häxor, eh?

Åh, vad jag längtar... kul. Tack för den.
Ser döden ut så där? Nej, men jag älskar att måla sådant ;)


Döden = Hem

Jag har varit död flera gånger. Min första NDU var när jag var ca 2 år gammal och höll på att drunkna. Sen dess har jag längtat hem. Jag har återskapat den upplevelsen flera gånger, utan att egentligen haft en fysisk NDU. Många har svårt att tro detta, men lyssna till Grip så får du en ny insikt.

Jag har tagit upp ämnet Döden på min blogg många gånger. Jag tror att ni är ganska bekanta med mitt tänk. Om hem. Lokeshem. Det blå. Havet.

Jag har ingen klar bild av vad som händer efter döden. Återföds vi? Hamnar vi i Landet med många Namn – dödsriket? Vem vet? Den som dör får se.
Jag har smakat på döden men jag vet inte var vi hamnar. Jag har fått veta från olika personer/medium/häxor om mina tidigare liv. Bland annat så ska jag ha levt som nilkrokdil i Egypten *haha* det är sant!

Så jag kan ju inte förneka tidigare liv och återfödsel. Och alla dessa minnen från olika platser, olika dimensioner. Alla deja vu jag får hela tiden när jag ser saker (bl.a. på TV) eller besöker platser.

Jag har även fått veta av två olika medium att jag lever mitt sista liv på jorden. Jag är tydligen jättegammal, jag förstår inte denna värld för jag lever för högt upp och därmed blir jag ofta missförstådd. Min gamla visdom funkar inte i denna moderna värld. Jo, den funkar men den tas inte emot av den moderna människan. Jag kommer aldrig mer återfödas. Ok, om det är sant måste jag ju uppleva detta liv till max och lova mig själv att aldrig ta mitt liv i förtid. Tanken har alltid lockat mig att helt enkelt avsluta det hela. Jag ska ju dö tids nog, så varför påskynda det? Dumf.

Men det viktigaste är att när min tid runnit ut, kan jag då säga att jag levt?

Ja. Skulle jag dö imorgon så kan jag säga att jag levt. Jag har ylat med vargar. Jag har brottats med jätteormar stora nog att svälja mig hel (5,5 m). Jag har simmat med vilda delfiner. Jag har känt åskans kraft. Jag har rest ut i världen och i den andliga världen. Jag har vandrat i vulkaner och i djungel. Jag har badat i vattenfall och simmat mitt ute i Atlanten. Jag har sett Moder Val lyfta sin enorma fena. Jag har rört vid hajar. Jag har sett örnar flyga. Jag har lekt med korpar.

Jag har älskat. Jag har sörjt. Jag har trott. Jag har sett. Jag har upplevt. Jag har levat. Hur kan jag önska mer av livet?
Magisk kram,
ljus och frid!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...