Välkommen
Välkommen till Lokeshem, där Munin Korpöga bor
Där Skogsrå och Sjörå möts. Där land och hav kolliderar. En magisk plats där mina intressen möts, där jag vandrar mellan världarna och utforskar min andliga väg. Där gudinnan och thursen i mig skapar och ödelägger.
Här kan du läsa om mitt liv som häxa, asatroende och drömmare. Min blogg uttrycker mina sanningar, tankar och funderingar, mina erfarenheter - ha det i åtanke när du läser.
Tack för din Tid. Äring, ljus och frid!
Tycker bilderna på denna orm och katterna var fina. Påminner mig om Litauernas och de Romuva-troendes stora gudinna Aegle eller ormgudinnan, som var en vanlig jordisk kvinna från början, tills hon gifte sig med Ormarnas konung enligt folksagan, som kom till henne i gestalt av en väldig, svart snok.
SvaraRaderaPåminns också om min fd. favoritförfattare Harlan Ellison, som jag läste mycket i tonåren. Ett av hans återkommande uttryck var: "The best analogy - I am like a snake on a rock" vilket dock kanske tarvar en förklaring.
Ser man en orm på en klippa, ska man inte röra den. Antingen ringlar ormen bara iväg, eller också blir man själv biten.
Minns också en lång tur till Valsgärde-gravfältet en vår för många år sedan, samma gravfält där originalet till båten jag seglade med i år hittades. Man ser tydligt 30 cm breda stolphål där, i en cirkel på en gravhög i närheten av de många gravhögarna, och när jag kom dit en dag i mars det år jag hände, var hela det hålet fullt av små huggormsungar, eller äspingar, vilka lär vara giftigare än de vuxna. Någon huggormsmor sågs däremot inte till i närheten, eftersom ormar och havssköldpaddor osv kräldjur väl sällan vaktar sin avkomma, sedan äggen väl kläckts, men jag påmindes lite om de ormar och drakar, som är skatters och gravhögars väktare i folktron.
God fortsättning på sommaren !