Den jag hade kvar att läsa.
Den var bara borta!
Så, istället för att läsa den plockade jag spontant ut en bok ur bokhyllan och läste.
Den var om änglar. Ganska lagom till min bergskristall som låg på nattduksbordet och glittrade.
Nu idag såg jag kursboken.
Den låg inklämd mellan nattduksbordet och bokhyllan, ganska osynlig.
Vem klämde in den där?
Den kunde inte ha ramlat dit av sig själv, så som den låg. Den stöp i en pärm som borde ha knuffat ut det för det är för trångt för både boken och pärmen, men den var inklämd ändå. Det krävde alltså kraft för att få dit den.
Katterna? Ja, de kan vara skyldiga.
Men vem det är än så var det ganska skönt att inte kunna läsa den igår kväll.
En välbehövlig paus. Tack vem du nu var!
Det var nok meningen at du skulle lese i boken om engler istedet. Kanskje det fantes en bekjed til deg der.
SvaraRaderaJeg tror noenganger vi har en liten husnisse som låner ting, for jeg opplever også at ting forsvinner, for så å dukke opp etter en stund. Det siste jeg mistet var posen min med runer. Jeg var desperat i 14 dager, før den omsider dukket opp igjen på et merkelig sted.
Ønsker deg en fin helg :)
(Jeg har startet helga med å handle noen nye krystaller).
Klem
Ja det var nog meningen att du skulle läsa lite om änglar. Appropå änglar så har jag saker att berätta när vi ses! Kram
SvaraRadera